Det hela hade börjat en dag i mars, jag satt och messade på Spraydate. Jag var besviken, skulle ha varit i Stockholm men blev sjuk och fick stanna hemma istället. Man väntade mej och här låg jag sjuk istället. Men så dök han upp, helt plötsligt denna gråtrista Marsdag när allt kändes trist.

Jag hade några veckor tidigare kommit in på hans sida på Spraydate och där fanns något som drog i mej, några rader och en liten bild med ett crossing som fastnade på näthinnan. Känslan när jag kom till sidan var så starkt att jag bara måste skicka ett meddelande.
Ett svar fick jag, men så försvann han. Han berättade att han skulle till Riksgränsen på semester. Men här var han nu igen och messet jag fick berättade han att han klarat sej från benbrott i fjällen.Nästa meddelande handlade om en resa och om en biljett, skrivet på ett annorlunda sätt som fick mej att bli väldigt intresserad. Det han skrev till mej gjorde mej både förvirrad och samtidigt glad och nyfiken.Ännu ett mess som helt tog andan ur mej, det han skrev gjorde mej förbryllad. Jag hade aldrig fått nåt liknande och detta följdes av många lika vackra meddelanden. Han kunde förhäxa med ord.

Jag skapade en inre bild av den person som skrivit. En man nånstans i Stockholm. Till yrket nåt konstnärligt, musiker eller författare.
Så jag ställde frågan, vem är då du, som kan skriva så vackert?. Det svar jag fick var inte det jag tänkt
.Han berättade att han jobbade som chef på ett it-företag i Stockholm, frånskild med två barn. Han berättade att han bodde i dom finare delarna av Stockholm och att han var född och uppvuxen där. Jag blev både förvånad och upprymd, och han skrev bara mer och ännu vackrare till mej. Min själ som varit bottenfrusen så länge började tina. Detta både gladde och skrämde mej.
Jag förstod att jag bara var en liten, liten del i hans personliga drama och att mötet med mej hade startat nåt inom honom.Han kastade sej över orden och gjorde dom till sina.
Det var en Drömvärld han skapade.Även mej började han så sakta, så sakta väva i in i sin Dröm. Han var en man som skapade drömmar, så vackra så att det gjorde nästan ont. Han var en Drömvävare.. Jag försökte hålla huvudet kallt i alla fall, var ju mer erfaren vad det gällde nätdejter och relationer än honom.
Jag hade provat mina vingar och både flugit en bit men också landat i platt fall.
Och meddelanden som blev vackrare och vackrare landade i min mail.När vi hade pratats vid via mess i någon veckas tid bad jag honom ringa. Jag kände ett behov att höra rösten bakom dom vackra orden.Så ringde telefonen och jag lyfte luren, rösten var välmodulerad och jag kände mej plötsligt svag. Han röst lät lika vacker som det han skrev.
En man som både med orden och rösten kunde förföra och förvilla. Nästan för bra för att vara sant, kanske en illusion.Detta samtal följdes av många samtal, men en sak som oroade mej var att han fortfarande inte berättat vem han var mer än till förnamnet. Han kunde med andra ord bara försvinna, om han bestämde sej för det.

Änglar är vackra

Vill nog träffa en sån….Mjuka lyft…som hela tiden accelererar..mjukt..men ändå kraftfullt…hur högt kan man komma…?
Hur högt kan en ängel som du flyga?Man kan komma så högt om man lyfter tillsammans.
Så kanske kan vi hamna på samma resa…*ler*
Jag undrar hur varm du är hur mjuk du är vem du är egentligen

Men han sa att han hade anledning och jag accepterade detta svar. Efter tre veckor kändes det lite fånigt när han inte berättat. Efter att ha påpekat detta för honom så fick jag så ett mail där han berättade allt om vem han var. Han berättade också att han var sambo men att relationen var över och att han nu bara väntade han bara väntade på att kvinnan han delade sin bostad med skulle flytta ut. Dagarna med honom gjorde helt plötsligt livet mycket roligare och lättare att hantera.Återigen var jag glad för nu för nu visste jag varför och vem han var.
Jag sprang ner till brevlådan, idag skulle korten på honom komma, där låg ett kuvert med min adress och jag öppnade det försiktigt.Att han var nervös visste jag.
Han hade ringt flera gånger för att kolla när posten skulle komma, jag var själv en smula orolig att mannen i mitt inre kanske inte såg ut som jag tänkt.Men när jag öppnade och såg honom på bilderna insåg jag genast att visst, han var precis den Drömmare han beskrivit. En blick som tittade i långt fjärran. En man helt i min smak.
Och nu hade vi planer att träffas snart. Han skickade skivor och böcker och berättade att han ville komma och hälsa på. Planer gjordes kring påsken och bara strax innan så fick jag beskedet att han inte kunde komma.Jag märkte hur han tappade nåt och kände att något hänt, visste inte vad men en känsla av uppgivenhet infann sej.Nu kände jag att jag ville möta honom ,så jag fattade ett beslut om att åka ner till Stockholm . Men det skulle inte bli av förrän i Maj. Men under tiden fram till dess mejlade vi och ringde desto mera. Nu hade jag kommit till Stockholm, mötet skulle ske i en av tunnelbanans uppgångar. Det var dit jag var på väg nu. Småpringande kom jag fram i tid, gick ner och ställde mej . Han hade inte kommit än, jag vände mej om för att stirra in i en stor reklamaffisch. Så kände jag någon närma sej, så jag vände mej om och där stod han. Han var ännu finare i verkligheten. Gröna ögon..drömsk blick.Jag ville ta på honom, känna honom, lukta på honom. Uppleva det som var han.
Möta Min Tvillingsjäl.